Trumps nya rymdmål: 1 000 uppskjutningar per år – här är tekniken som krävs

President Donald Trump har undertecknat ett presidentmemorandum som sätter ett nytt, extremt ambitiöst mål för USA:s kommersiella rymdverksamhet: över 1 000 uppskjutningar och återinträden per år senast 2030. Det är en dramatisk ökning från 2025 års 178 genomförda uppdrag – en siffra som i sig redan var tio gånger högre än för drygt ett decennium sedan.

Den nya nationella rymdtransportpolicyn ersätter riktlinjerna från 2013 och ger flera federala myndigheter 90 dagar på sig att identifiera federal mark som kan användas för nya start- och landningsplatser. Tillståndsprocesserna ska snabbas upp, med förenklade miljöprövningar och snabbare tillstånd. Även tillgång till radiospektrum, samordning av luftrummet och en starkare arbetsstyrka pekas ut som prioriteringar.

För tech-branschen är detta mer än en rymdnyhet. Fler uppskjutningar innebär möjligheter att bygga ut satellitbaserade bredbandsnät – som SpaceX Starlink och liknande system – vilket i sin tur driver efterfrågan på antenner, modem, routrar och annan nätverksutrustning. Samtidigt växer behovet av robust datacenterinfrastruktur, eftersom satellitdata och AI-tjänster kräver enorm beräkningskapacitet.

SpaceX, som stod för 170 av fjolårets uppskjutningar och placerade omkring 2 500 satelliter i omloppsbana, har redan flaggat för att på sikt nå 10 000 flygningar per år. Företaget har dessutom presenterat idéer om upp till en miljon satelliter som ska fånga solenergi och förse AI-datacenter med ström – ett koncept som skulle kräva en helt ny klass av halvledare, kraftelektronik och termisk hantering.

Policyn öppnar också för utländska företag att ansöka om uppskjutningar från amerikansk mark, efter individuell säkerhetsprövning. Det kan skapa nya affärsmöjligheter för svenska rymd- och telekombolag som vill etablera sig på den amerikanska marknaden.

Samtidigt pressas NASA att landa amerikanska astronauter på månen igen före utgången av 2028, följt av tidiga delar av en månbas två år senare. Robotteknik och bemannade Marsresor nämns som fortsatta studier. Kritiker varnar dock för att de enorma budgetkraven kan leda till politisk strid i kongressen, där Artemis-programmet redan förbrukat miljarder dollar.